tisdag 1 juni 2010

Negativ effekt på finanserna

Riksrevisionen ska granska de statliga utbildningsinsatser som görs för att tillvarata invandrade akademikers kompetens. Beräkningar ska göras över hur mycket Sverige kan tjäna på att snabbare få invandrade akademiker i rätt arbete.

-Det kommer i genomsnitt 5.000 personer med eftergymnasial utbildning årligen till Sverige, säger Emil Plisch på Riksrevisionen.

Jag har skrivit om invandringens ekonomiska effekter nyligen, här och här. Siffran 5.000 är en intressant siffra, som i alla fall jag inte känt till tidigare.

När det gäller invandring är det ganska väl visat att högutbildade invandrare ger en tydlig positiv netto-effekt på den offentliga sektorns finanser, medan lågutbildade vanligtvis ger en negativ effekt. En positiv/negativ effekt motsvarande en procent av BNP anses av forskare som Rowthorne och Ekberg ligga i linje med de resultat som vi haft i Sverige under efterkrigstiden.

I början fanns en positiv effekt då de stora industriföretagen plockade folk från länderna på norra sidan av Medelhavet, men från mitten av 1990-talet då ursprungsländerna ändrats har den negativa effekten helt dominerat för Sverige, och kostnaden landat på mellan 1-2 procent av BNP dvs 30-60 miljarder kronor per år

Av de cirka 70-80 tusen icke-svenska invandrarna som kommer varje år, räknas alltså 5.000 enligt Emil Plisch på Riksrevisionen ha postgymnasial utbildning. Självklart ska de som verkligen kan bidra också få möjlighet att göra det, men invandringen består då tyvärr mestadels av lågutbildade vuxna samt barn.

En bild som vissa ledande politiker försökt förmedla är att en majoritet av invandrarna är läkare, doktorander eller högspecialiserade tekniker. Den bilden har nu alltså visats vara helt fel.

Som invandringen sett ut de senaste 15 åren har den som framgår ovan inneburit en negativ effekt på de offentliga finanserna, och den verkar fortsätta att gå med förlust.

Genom att radikalt förändra systemet för invandring kunde vi alltså spara kanske 50 miljarder kronor varje år. Säg att vi avsätter 15 av dessa miljarder till att hjälpa länder i närregionen att ta hand om flyktingar som annars funderat på att resa längre bort – då har vi ändå 35 miljarder att förbättra skolor, kommunikationer och välfärd med. Man får mycket välfärd för 35 miljarder.


http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mer-undervisning-av-nya-svenskar_4878383.svd

2 kommentarer:

Anonym sa...

det finns inga "ensamkommande flyktingbarn"
Vad det finns är barn som övre medelklassen och överklassen i 3:e världen som har köpt flyktingpaket av kriminella smugglare. Det är få svenskar som skulle ha råd att köpa slika dyra paket till sina barn. Dumsvensken tar emot. Stoppa dessa barn vid gränsen och använd pengarna istället till gatubarn i 3:e världen.

Anonym sa...

Enkel och sann kommentar. Du borde bli politiker, du skulle nog inte ens bli kalssad som främlingsfientlig med argument som dessa!